Äntligen så vann vi! Mot K4 (Arvidsjaur). Efter tre timmars sömn åkte jag och de elva andra tappra från damlaget som skulle med. Vi brukar försöka vara runt 15 st minst men nu skulle vi få klara oss på elva med målvakten inkluderad. Försökte sova på bussen men det gick sådär, men efter att ha sett halva L.A Gigalo som innehöll lite väl mycket sex (Filmtips Sussi! ;P ) så lyckades jag sova en stund. Det är lite speciellt ändå att åka in på militärt område med grindar och vakter. Hallen är rätt fin men det är otroligt halt golv där. Det var där vi använde coca-cola under sulorna förra året för mer grepp.

Ställningen stod 0-0 efter första period. I slutet av andra skickade vi en lagkompis med ambulans, en mindre trevlig tradition vi startat. Inte nog med att det var en av våra, det var våran målvakt. Så en utespelare fick göra en insats och det stod 3-1 till K4. Vi andra gjorde också en insats och det slutade 6-4 till Kiruna! De två sista målen var faktiskt mina, det var på tiden att göra mål tyckte jag.

Vi bara skrek. Och hoppade runt. Skrek och sjöng lite till och hela bussresan hem bestod av ett oooh-oh ooh-ooooh oooh. Det kändes bra. Att sedan jag höll på frysa ihjäl på natten kändes mindre bra. Men skönt att sova sen.

Ingenting går som jag vill just nu men jag är inte förvånad. Att jag sedan drömmer är ju inte alltid någonting negativt. Synd jag vaknade men att jag inte kunde somna om direkt sen igen gjorde som inget. Har jag sagt att jag älskar min mobil? Fast jag är inte fastvuxen i den som vissa påstår..

Blev väckt "i morse" av Hanna. "Sover du?? Klockan är ju TVÅ!" Jag ska jobba på söndag en sväng. Jag hoppas bara jag blir frisk men imorgon blir det Arvidsjaur hur som helst. Sen gick jag upp och duschade och tro det eller ej, jag rakade benen! Efter jag ätit och gick förbi spegeln konstaterade jag att så där gick det inte att ha det så jag tryckte ner lockarna med min nya, fina och helt underbara mössa. Den är blå, lila och orange. Så fiiin.

Nu vet jag inte mer vad jag ska skriva. Catch you on the flipside

Hoff jag tycker inte alls om det hära. Jag blir alldeles för rastlös och hinner tänka på tok för mycket av att bara ligga i sängen. Testade på att ligga och frysa igår under täcket, fullt påklädd. Sen nu tänkte jag testa mig på att ta en alvedon för ovanlighetens skull. Såg en underbar film idag, tack för tipset! Och tur att jag såg att Malin hade den. Filmen heter Magnolia.

Jag vet inte om det är bara jag, men jag blir grymt irriterad på människor som tror att de kan bestämma över andra människors liv. Eller som tror att allt handlar om dem. Och så vidare. Orkar inte ens skriva om det här, så illa är det. Bara för att klaga lite till, jag HATAR skolan. Eller jag hatar att jag inte kan plugga. Även när jag försöker blir det bara fel.

Igår ringde jag min biatch en stund, det var kul att prata med henne en stund. Pratade massor med Strix också om intressanta saker.

Den sista tiden har varit lite.. speciell... Träffat många nya människor varav en av dem kom och pratade om saker som man inte bara kommer och säger till vem som helst bara sådär. Om energier, värme, problem och lösningar och fixade min rygg lite. Mina tankar går kors och tvärs, jag blir inte klok. Några svar har jag fått men det känns ändå bajs. För att det är så lätt att ta den enkla vägen och vara feg i stället för att våga chansa. Den svåra vägen är kanske inte så svår egentligen heller, kanske till och med enklast i slutändan. Men hur kan man veta det i förväg?

Ni vet alla vad jag tycker och känner. Och äntligen har den siste kanske börjat komma på det nu också. Och som sagt, det känns ju skit ifall allt har en mening och min mening var att göra så att en tredje skärpte sig. Men jag tänker mycket, från alla vinklar. Jag är en stor människa i en liten, trångsynt värld.

En positiv sak, min släkt förökar sig. Grattis till er dotter och många kramar till er i Snåsa.

Annars. Going through the motions. Mår illa av att tänka på det, känner avsky. Men samtidigt bara oändligt ledsen. Klarade inte ens av att gå på träningen för det inte kändes bra. Om jag råkade slå till en tjej i ansiktet i söndags, armbågade en annan i måndags och tryckte en tredje över sargen på onsdagsträningen. Vad skulle kunnat hända idag när jag är om möjligt ännu mer fucked up i huvudet. "Du måste andas Jonna!" Som om det var så lätt...

Fyllt på mobilen idag och fördrivit tiden och tankarna med lite sms. Det är en bra uppfinning tycker jag! Men får lust att stänga mobilen och även mig från omvärlden igen. Eller bara försvinna helt.

Mio ligger bredvid mig ihoprullad och ser alldeles mysig ut. Åh vad jag älskar honom och kommer att sakna honom. Ikväll var jag med Veronica och Lars, drack tening och såg lite tv. Jag som tänkt försöka sova tidigare ikväll, ska ju ändå köra en bit imorgon. Men det går som inte så bra att varva ned hjärnan och tiden rinner iväg när man pratar. Mer prat imorgon, nu L word, mysa med gubben och försöka sova. Inte tänka så mycket.

Nu är det fredagen den 13e! Förhoppningsvis min turdag men med min otur så säkert inte. Och om det är min turdag så vänder det imorgon för lördagen den 14e har alltid varit värre för mig. Undra om mina fyrklöver börjat ta slut nu?

Det är omänskligt att vakna sju på morgonen. Jag vaknar knappt, jag går som i dvala. Ett under att jag lyckas köra bil. När jag väl fått tag på en lägenhetsnyckel sov jag en timme. Sen pluggade jag i sista minuten innan boken skulle tillbaka till biblo. Gjorde alla ärenden på en och en halv timme, åt pizza som de på Ica värmde åt mig, körde hem. Läste en rolig bok på skolan medan jag väntade på Sollan och morsan, "Om jag bara inte råkat köpa ett marsvin". Satt på golvet mitt i ljushallen och skrattade åt boken, helt för mig själv.

Såg två svanar på den nästan helt frusna sjön då jag körde förbi. De såg så fridfulla ut. Snövita, glidande och i full harmoni. Undrar vad de tänker? Och tänk att svanar håller ihop livet ut med sin partner. Mysigt.

Nej jag skulle nog stannat i sängen idag, eller kommit och badat badkar med dig.

Idag har jag lyckats vara duktig och städat, sparkat två ggr med Mio sammanlagt 12 km, flyttat möbler och lagat mat. Bara för att skjuta upp det här med skolarbetet lite extra. Jag har klämt mitt finger medan jag flyttade möbler i en låda. Eller, jag menar ju såklart att medan jag flyttat möbler så klämde jag mig i en låda. Fingertoppen är mosat-blåbärs blå och gör duktigt ont.

Var med Kattis en sväng och imorgon ska jag träffa Veronica igen. Efter jag varit i Vingelmina och träffat förhoppningsvis Jennifer. Hon är min bitch ;P Filip kommer jag självklart att träffa, ska tvinga till mig hans lägenhetsnyckel så jag har någonstanns att vara.

Det är så lite som skiljer livet från döden. En skör tråd som kan gå av genom minsta lilla felsteg. Allt har en mening och att vara renskötare är minst sagt att utmana ödet. Och idag hade pappa tur. Att han fick lös en hand, att han kunde ropa på hjälp och att hjälp kom. Ingen skada skedd och livet leker.

"Öppet brev till de präster som skrivit under uppropet mot välsignelseakten för homosexuella.
Jag har en del frågor till er präster som vet och kan allt.
Jag tänker sälja min dotter som slav (2:a Mos 21:7). Vad kan vara ett skäligt pris?

I Tredje Moseboken 21:20 står det klart och tydligt att jag får äga både manliga och kvinnliga slavar från ett grannland. En vän till mig hävdar att detta gäller bara människor utanför EU. Kan han ha rätt?
Min granne som jobbar på Kvantum insisterar på att även jobba på söndagar. Enligt Andra Moseboken 35:2 så måste han dräpas. Är jag moraliskt ansvarig för att göra detta själv?

Jag besöker inte kyrkan då jag lider av stor närsynthet och enligt Tredje Moseboken 21:20 får jag inte närma mig Guds altare om jag ser dåligt. Min son konfirmerar sig nu och det vore kul att se hur han uppför sig i kyrkan. Är det okej om jag sitter i vapenhuset?

Kan mina barn börja att träna fotboll i Kiruna AIF då Tredje Moseboken 11:7-8 säger att de inte får röra resterna efter en död gris. Eller måste de fortsätta spela här hemma med en plastboll?

En bonde här i närheten envisas med att odla olika grödor på samma jord och syndar därmed mot Tredje Moseboken 19:19.
Han har även den fula ovanan att svära mycket. Nu är hans fru inte heller mycket bättre då hon envisas med att gå klädd i kläder som är gjorda av mer än ett tygmaterial (vanligen bomull och polyester).

Är det nu nödvändigt att samla hela Kiruna för att stena dem? (Tredje Moseboken 24:10-16). Kan vi inte bara bränna dem på bål som vi brukar göra med människor som ligger med sina släktingar (Tredje Moseboken 20:14)?

Jag vet att ni präster har gått på djupet i dessa frågor så jag ser fram mot tydliga och raka svar.
Stort tack till er rakryggade präster som tydligt visar att Guds ord är evigt och oföränderligt."

Man kanske är nära botten, eller man är i alla fall under ytan utan luft. Då kommer någon och drar upp en så att man får andas lite.

Gråta är överskattat. Eller nej nu ljuger jag väl för det känns ju faktiskt lite bättre efteråt. Men om man inte kan då? Om man har jättesvårt för det. Då måste det väl betyda något när man väl gör det av anledningen att man är ledsen? När man kan till och med då man är med någon annan i närheten då man annars aldrig kan gråta annat än inombords. För inombords, där har det fallit många tårar.

Jag har ont i min rygg, har lyft ungefär 50 st foderkrubbor två gånger idag och halkat omkring med sexhjulingen. Har påbörjat en ny film, får se om jag får den färdig. Lagat mat och fixat och sett film och varit med Filip och haft sysselsättning hela dagen. Busat med Mio, legat och bara myst med honom och förundrats över hur fin han är och hur skön hans päls känns mot min hand. Tills han reser sig, skakar sig och går därifrån för det blev för varmt och lämnar mig i ett moln av hår som han lossar. Och ändå, så kan jag inte rensa huvudet. Ändå kollar jag på mobilen alldeles i onödan och frågorna i mitt huvud svischar runt som aldrig förr. Jag kan tänka på någonting helt annat för en sekund bara för att sen som en blixt från en klar himmel så dyker ett ansikte och ett namn upp i mina tankar igen. Som en påminnelse men hur skulle jag nånsin kunna glömma? Aldrig.

I'm not the sort of person, who falls
In or quickly out of love
But to you, I gave my affection right from the start

Tänk dig att du är i en helikopter, där rotorbladen är tankar som virvlar runt i ditt huvud. Att du lyfter om du inte kan lugna dem och blir alldeles yr av att titta på dem. Sedan börjar du lyfta, cm för cm, tills du plötsligt får ett slag av någon sort som gör att du kommer ur balans och rasar ner på marken igen. Tankarna stannar av för en stund, du tittar dig omkring och undrar vart du är för omgivningen är annorlunda. Det är samma träd men du känner inte riktigt igen dem och du kan inte längre bedöma avståndet till dem. Ett av träden är annorlunda, en björk bland alla granar och du känner dig trygg där. Och du bara vet, att det är den lilla björken som håller dig kvar på marken. Men det, det är också det enda du vet. För vindarna vänder, träden ändrar riktning och du vet inte vart du ska ta vägen. Var det finns skydd från regnet. Ovädret kommer snabbt och allt på en gång, och du ser inte, åt vilket håll den lilla björken lutar åt. Tankarna börjar snurra åter igen av ovisshet, du lyfter och högt denna gång. Vinden får tag i dig och du blåser iväg okontrollerat. Inget att greppa tag i som kan stoppa, ingen hör dina rop på hjälp. Ingen som vet vart du kommer landa eller om du kraschar och du vet inte, vem som kommer hitta dig. Ungefär så, känner väl jag till och från...

Det här är det sista jag kommer bry mig om dig nu. När du inte ens kan lyssna på mig, helst då du är full. När du inte tar ett förlåt och kommer med personliga påhopp och drar in andra. Du gör precis det som du påstår jag gjort. Drar slutsatser och anklagelser om saker du inte vet ett skit om och säkert så bryr du dig knappt om jag skulle dö. Jobbigt att gemensamma vänner hamnar i kläm och jag vill inte ens bråka. Jag lämnade alla den kvällen för jag var för trött och hade migrän men jag är ledsen att du fick stå och vänta och det var inte meningen. Höll på somna i soffan innan jag gick iväg till lägenheten, ensam. Ville träffa dig dagen efter men då ville inte du och det var antagligen för sent.

Den gången i badviken var du så bitch att det räckte för ett år. Som vi sa nu ikväll; dra åt helvete. Men du ska veta att jag fram till idag, så har jag alltid brytt mig om dig och du har haft en plats i mitt liv. Ha det

Har fått massa "ny" musik nu som jag inte hunnit gå igenom än. Idag har varit en slödag, inte orkat nåt. Gick en sväng med Mio och lovar jag säkert kunnat glida bakom honom hela vägen på isen om jag tillåtit honom att dra. Vi åt upp all beasås sist! Kom jag på idag då jag skulle ha det till makaronilådan så jag fick äta utan. Tänkte baka kakor men har bara gjort smeten än så länge och den är snart slut. Mums.

Spelade backpacker 3 igår och ska gå och göra det nu snart igen. Men tycker nog fortfarande att bp1 är roligast men nu kan jag det typ utantill så ville ge det nyare en ny chans.

Känguru och brödrost, det är allt jag har att säga nu. Heipa!

70 mil på åtta timmar i olika sorters väder och väglag. Om det knackar på ditt fönster på andra våningen så är det jag som överraskar. Knackar det på dörren i 2-3ans klassrum så kan det också vara jag. Fick lunch på skolan, hur gott som helst. Kommer någon och kramar dig helt plötsligt i datasalen med grön jacka är det med all säkerhet också jag. Eller om du hör en bil med hög musik och dunkdunk utanför när du skruvar inne i garaget så är det inte alltid Lars, utan kan vara jag. Men bäst av allt är ändå att få kliva in genom dörren och attackeras av en hoppande, skällande varg och bara mysa in sig i hans päls och titta in i hans gyllene ögon. DET är kärlek.

En olycka kommer sällan ensam. Nu blir det begravning igen..

Jag vet ärligt inte vad jag ska säga. Jag bara gråter och kan inte göra någonting åt det heller. Säkert minst en som är nöjd nu. Imorgon är första dagen i en evighet och jag vet inte när sista är. Jag hoppas bara att jag håller balansen nu när jag tagit bort stödhjulen och även styret tror jag. Sista styrningen jag gjorde var utför en brant backe med ett ovisst slut och nu kan jag inte styra längre. Måste hålla balansen och se vart jag tar vägen så jag kan inte hålla för ögonen och försvinna helt heller. Även om jag skulle vilja.