Att lyckas sova är inte det allra enklaste då man ska upp tidigt nästa morgon för att hinna med bussen. Tror dessutom att jag var undermedvetet orolig hela dagen och ville höra att de var framme helskinnade först för sen efter det så somnade jag som en stock. Jag var i tid till bussen! Men bussen var INTE i tid... Sov hela vägen till Luleå.

Uppvärmningen kändes bra och två släktingar kom för att titta på matchen. Det var bara så otroligt kvavt i hallen så det knappt gick att andas. Vi var dessutom bara nio utespelare så vi skulle hålla ett lugnare tempo men jag gillar ett högre tempo bättre...

2-2 efter första period. 4-2 till dem i andra men sen gjorde jag två snabba mål varav ett i boxplay! Men sen i tredje period rasade vi. Deras mål rasslade in och vi kände vi var tvungna att skärpa oss. Det gjorde vi och hämtade upp oss så matchen slutade 11-9 till dem. Synd bara att Hanna fick åka iväg med ambulans vilket var den 3e ambulansturen för vårat lag på fyra matcher. Synd att domarna borde ha fått stryk så dåliga som de var. De var inte ens överens och dömde fel hit och dit. Ändrade sig. Bad om ursäkt och kom med dåliga ursäkter.

Borde ha sagt någonting om det då jag blev intervjuad av en tidning om matchen men jag kunde mest bara tänka på Hanna som låg och väntade på ambu. Och att jag skulle prata med mina släktingar. Och att jag ville få en kram av Sandra. Det är nu nästan ett år sedan vi åkte till Sthlm tillsammans på DenimDemons typ releasefest.
Här är i vilket fall radiointervjun jag var med i: Baján. Mycket är på samiska men jag pratar då svenska! Är som med igenom hela del 1.

Jag ska nu sluta blogga för denna gång men vill hälsa till min älsklings marmeladpaj DenisEY!